Enligt anknytningsteorin formar barnet starka känslomässiga band med föräldrarna/vårdnadshavarna och dessa band har livslånga konsekvenser.
Ett känsligt och uppmärksamt föräldraskap hjälper barnet att forma en trygg anknytning. Denna trygga anknytning blir sedan grunden för en god social utveckling och livskvalitet. Mindre känsligt och emotionellt närvarande föräldraskap kan enligt anknytningsteorin resultera i otrygg anknytning, vilket är en riskfaktor för psykiska problem senare i livet.
När du träffar någon som du tycker om så använder du alltså – utan att veta om det – ungefär samma beteenden för att skapa närhet till den personen som du gjorde i relationen till dina föräldrar när du var liten!
Man kan dela upp oss människor i två grupper. I den ena gruppen finns de vars erfarenheter från barndomen gjort dem trygga i sina relationer. De som tillhör den trygga gruppen har relativt lätt att hitta någon att vara tillsammans med. De som tillhör den otrygga gruppen har svårare. Livet är inte rättvist!
Lisa Pousette, leg. psykoterapeut. Terapeutiska.
Hej!
Jag tillhör den grupp personer som är äntligen förstått att jag är överkänslig med anknytningsproblem. Jag tycker att jag inte får förståelse för den problematiken fastän jag gått till och från i olika behandlingar och grupper under lång tid. Jag är medlem i HSP gruppen i Lund men var och hos vem kan jag få hjälp med att kunna kommunicera och lära mig förstå signaler. Jag har växt upp med ett vuxenansvar Jag vill inte isolera mig och jag känner mig olycklig över att ha det så. Går det att lära sig? Har du möjlighet att ge mig förslag på hur jag ska göra?
Vänligen
Karin Berg
Hej,
Anknytningsteorin är så fantastisk men också så otroligt frustrerande! Jag har dessvärre av den mer otrygga ambivalenta typen men jag har genom terapi lärt mig att ducka när de där galna signalerna dyker upp. Det är skönt att kunna koppla bort dem och bara vara. Det som fortfarande är frustrerande är hur man hanterar någon med liknande anknytning, någon form av otrygg. Otroligt svårt. Ingen människa klarar av att ta hur många avvisanden som helst. Är det någon här i forumet som har en idé om hur man hanterar en annan otrygg anknytning och när det är dags att låta personen gå för evigt?
Tack för bra sajt! 🙂
Nilla