Fallgroparna med att ständigt söka bekräftelse

Många av oss använder onödigt mycket tid åt att fundera över hur andra uppfattar oss. Vi känner behov av andras gillande och acceptans och är duktiga på att läsa av andras signaler för att få information om vad medmänniskor vill och tänker om oss. Vi jämför oss med andra för att söka en standard att uppfylla för att duga, värderar oss enligt yttre omständigheter som utseende och arbetsprestationer. Vi vill och bli sedda och bekräftade till varje pris.

Visst, alla behöver kärlek och bekräftelse från släkt, vänner och bekanta, men om vi till varje pris måste undvika att bli avvisade eller ifrågasatta kan det bli problematiskt. Då blir bekräftelsebehovet en källa till ångest som begränsar livskvalitén och ens möjligheter.

Det är inte bra att hela tiden  hur andra uppfattar oss och krav, samtidigt som man inte står upp för sina egna tankar, känslor och mål. Att inte säga vad man tycker och vad man vill. I sådana fall finns det en risk att det inte känns roligt att leva och att i slutändan, när man är gammal, behöva märka att man har kastat bort sitt eget liv. Det är inte ens realistiskt att förvänta sig att få omgivningens oreserverade gillande i allt man gör. På grund av att olika människor har olika idéer och önskningar blir det svårt att tillfredsställa alla hela tiden.

Har du problem med bekräftelsebehovet?

• Du säger ”ja” till sådant du inte vill.

• Du håller med om sådant du egentligen är emot.

• Du ger komplimanger som du inte menar allvar med.

• Du ber om ursäkt fast du inte gjort något fel.

• Du ber om tillåtelse innan du uttalar dig, tar ett beslut eller köper något som du vill ha.

• Du ber andra att bekräfta det du säger – ”tycker inte du också…”?

Om du fick flera ja- än nej finns det en risk att du anpassar dig för mycket till andras behov.

Lisa Pousette, leg. psykoterapeut. Terapeutiska.