Har du tänkt att alla oroliga tankar är hypoteser som hjärnan automatiskt kastar fram i syfte att tidigt upptäcka faror. Att förstora ett möjligt hot är mer skyddande än att inte ta faran på allvar.
Det blir dock problem om man tolkar känslor och reaktioner som farligare än vad de i verkligheten är, till exempel när vi tolkar in situationer som egentligen inte är förenade med direkt fara. Det är detta som sätter igång rädslan och ångesten.
När man har ångest har man en tendens att tro att det man tänker är sant – tankar blir till fakta. Obehagliga tankar är inte farliga i sig utan det är hur man tokar dem som är avgörande. En tanke är inte ett bevis, se den i stället som en möjlighet av många andra alternativ.
Lisa Pousette, leg. psykoterapeut. Terapeutiska.
Vilket bra inlägg!